Connect with us

Nyheter

Västerviks tränare om succésäsongen: ”Kolla bara på Södertälje…”

Lyckade värvningar och bra utväxling på de spelare som följde med upp från hockeyettan. Så lyder Västerviks framgångsrecept, enligt tränaren Mattias Karlin.

UppdragSport.se

, den

Adam Hansen deppar efter att Västervik målat - igen. Foto: David Nilsson Hamne

Västervik sniffade på hockeyallsvenskan under ett par säsonger i hockeyettan och tog till slut, tillsammans med SSK, steget upp förra säsongen.

Till följd av de senaste årens kvalserier har Västervik och SSK även lärt känna varandra väl, och för SSK:s del har Västervik kommit att bli en relativt tuff nöt att knäcka på isen.

För Västerviks del har den första säsongen i näst högsta serien blivit en succé.

Man slutade på en tredjeplats i grundserien – och spelar just nu ”slutspel inför direktkval till SHL”, som det kallas numera, och slog Pantern med 5-2 i första matchen. Härnäst väntar Almtuna.

– Det är jättestarkt av oss. Topp åtta trodde jag att vi skulle kunna ha chans på innan, jag hade svårt att se att vi skulle hamna på plats 13 eller 14. Men att det skulle gå så här bra kunde man inte tro, vi har legat bland de fem bästa så gott som hela vägen, säger tränaren Mattias Karlin till Västerviks-Tidningen apropå lagets säsong hittills.

Och vad är då succéreceptet?

Värvningarna, enligt Mattis Karlin, som säger att visst finns det duktiga spelare i hockeyettan – men lag underifrån måste kryddas för att klara av steget upp helt och hållet. Där nämner han årets upplaga av SSK som ett negativt exempel.

– Så här: det finns många spelare i ettan som kan spela i allsvenskan, absolut. Men det är definitivt en skillnad mellan serierna. Allt är svårare här. Om vi hade haft samma lag nu som förra säsongen rakt av, då hade vi legat i botten. Kolla bara på Södertälje som vi var jämna med förra säsongen, de behöll i stort sett samma lag och hamnade sist. Man måste krydda med värvningar som har spets, och rutin från allsvenskan. Ungefär på samma sätt som Tingsryd har gjort, säger tränaren Mattias Karlin till Västerviks-Tidningen, och fortsätter:

– Men spelarna som följde med från ettan har gjort det väldigt bra också och vuxit in i kostymen. Kolla bara på backsidan.

Frågan är dock hur många av de bästa spelarna som Västervik kan behålla.

Chansen att man måste börja om från noll nästa säsong är stor.

Kommentera artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Krönikor

SSK (och hockeyn) hyllas efter matchen mot Leksand: ”Just nu ser de ut som ett topplag”

”Slutspelsstämning på isen och på läktaren i Scaniarinken”, skrev Sportbladets hockeytyckare Tomas Ros efter den första perioden. Och han var inte ensam.

Andreas Häggström

Publicerat

, den

SSK klev ut på isen med sex vinster på de sju senaste matcherna.

Och klev av samma is med samtliga huvuden högt.

En poäng är färre än tre men alltjämt en poäng, en fjäder i en vanligtvis vindkänslig hatt, och krigarinsatsen mot Leksand innebär att SSK tagit poäng i sju av de åtta senaste matcherna.

Det märktes även efteråt.

Kommentarsfälten på Facebook fylldes med försiktiga men knipna nävar. SSK:s officiella Facebookinlägg om matchen, som vi alltså förlorade, hade över 600-gillamarkeringar och samtliga kommentarer var eniga:

SSK är, som man säger, på gång.

Över 5 700 personer hade letat sig till Scaniarinken för att se en vinnare koras efter straffar och det kändes för en stund som under fornstora dagar. Eller som i Elitserien när det begav sig. När streckstrider och dramatik var vardag. När hopp slogs mot förtvivlan och tillvaron ständigt var på liv eller död.

Tiden innan tv-pengar, krångliga kvalsystem och en sakta men säkert växande vallgrav mellan SHL och hockeyallsvenskan rev sönder delar av spänningen.

Känslan efteråt var att samtliga inblandade var nöjda.

Spelarna, tränarna, supportrarna och experterna. Ismaskinisten, servitrisen, lottförsäljaren och taxichauffören hem.

– Vi blev lite utspelade och det var skönt att få med sig poängen, sa Leksands segerorganisatör Alex Friesen till C More efter matchen.

Leksands rutinerade tränare Leif Carlsson var inne på samma spår.

– Killarna gör en heroisk krigarinsats för jag tycker Södertälje är bättre än oss i kväll, erkända han för SVT efteråt.

SSK kanske inte vann samtliga tre poäng. Men vi vann så mycket mer. Vi vann heder. Vi vann respekt. Vi vann tillbaka publik. Och vi visade att vi kan när vi vill.

”En och annan SHL-pamp sneglade nog trånande på bilderna från Scaniarinken. Inte för att de vill åt tv-pengarna. Nej, nej. Men det där andra som inte går att köpa med pengar eller produktplaceringar. Glöden. Passionen. Engagemanget. Känslorna”.

Så skrev Länstidningens reporter och krönikör Jacob Sjölin efter matchen.

”Slutspelsstämning på isen och på läktaren i Scaniarinken”, skrev Tomas Ros redan efter den första perioden.

Även Leksands supportrar drog en lans för en kväll som var så mycket mer än de utdelade poängen.

”Den stora vinnaren i den här matchen är trots allt HockeyAllsvenskan. Kampen, passionen, inramningen”, skrev Leksands supporterprofil Martin Eriksson på Twitter.

”Södertälje-Leksand var hockey som hockey ska vara. Inramning, hetta, underhållning. Och inte en ponnyridning så långt ögat når”, konstaterade Sport-Expressens hockeybloggare Nils Montan-Lund.

– Vi har ett fantastiskt stöd här ikväll. Det lyfts vi av när vi äter oss in i matchen. Det är så härligt. Grabbarna älskar det, och vi i ledarteamet också, sa SSK:s huvudtränare Ulf Lundberg till Länstidningen, och fick medhåll av en av matchens giganter, Henrik Nyberg:

– Det var så klart helt magiskt.

Sportbladets ständigt kritiserade krönikör Mats Wennerholm myste efter matchen:

”Det kom 5 753 en onsdagskväll, fler än de flesta SHL-matcher drar. Och det har var en underbar hockeymatch på alla sätt och det var svårt att tänka sig att det var omgång 14 av 52. Det var mer slutspelskaraktär än det brukar vara i slutspel numera. Nu kunde jag tyvärr inte vara på plats, men det här var en match som gick rakt genom tv-rutan. Jag gissar att även SSK-fansen gick hem nöjda, trots att det var hemmalaget som fick se sin svit bruten då Leksand vann med 2–1”, skrev han i en krönika direkt efteråt.

Wennerholm konstaterade även det som de flesta av oss SSK:are – med all rätt – kände, eller åtminstone hoppas, efter ännu en lovande match, bara en poäng och strafftorsk till trots:

”Men jag tror inte Södertälje behöver oroa sig. De är betydligt bättre än tabellplaceringen och det är bara den katastrofala starten med sex raka förluster som gör att de ligger där de ligger. Just nu ser de ut som ett topplag”, konstaterade han i krönikan.

Som sagt, håll era huvuden högt, kära kamrater.

Framtiden känns plötsligt greppbar.

– Det är jävligt kul. Det är länge sedan vi vunnit så många matcher. Så det är skönt, säger Lucas Carlsson till SSK:s hemsida angående den positiva trenden.

Våra huvudrollsinnehavare visar självförtroende och vågar äntligen kliva ut och ta över scenen, och det var ännu en match där det blev tydligt att tiden innan, med och efter Mats Waltin tillhör helt olika genrer och epoker.

Att det kanske inte bara har varit en temporär energiinjektion.

Att den svartvita, ryckiga stumfilmen som rullade kväll efter kväll äntligen har fått färg.

Missa inte nästa hemmamatch: SSK – Björklöven på måndag.

Fortsätt läsa

Andreas Häggström

”Helt rätt att Waltin får lämna – men det finns en sak vi aldrig får glömma”

Det finns inga som helst frågetecken, ingen som helst tvekan, att det var dags för Mats Waltin att lämna över rodret. Men det finns flera anledningar att hylla den rutinerade mannen som stod upp när vi andra knappt orkade resa oss.

Andreas Häggström

Publicerat

, den

Mats Waltin. Foto: David Nilsson Hamne

Trots att det gått två år har jag fortfarande köldskador efter att ha rest runt till den ena igloon efter den andra för att se SSK spela i hockeyettan.

Ett spretigt lag med en flera meter sylvass spjutspets som såg bra ut på papperet men som väckte vissa frågetecken inför säsongen.

– Hur ska de här killarna dra åt samma håll och spela SSK tillbaka till Hockeyallsvenskan? frågade man sig.

Sedan degraderingen från hockeyallsvenskan har vi aldrig riktigt fått andas ut.

Visst, vi vann matcher i hockeyettan. Men vinner du 100 meter i överlägsen stil i OS får du ändå sår runt halsen med en kniv mot strupen. Det spelar ingen roll hur snabbt du springer. Hur försiktigt du springer. Hur rutinerad du är. Kniven finns där. Den gnuggar, den gnider, den sårar ditt skinn.

Hockeyettan var ett stormigt hav med ett 20-tal oprövade matroser på övre däck.

Kaptenen hette Mats Waltin, och det var långtifrån den första skutan han styrt. Mats Waltins båtar kanske inte alltid har seglat framåt, men de har åtminstone hållit sig över ytan.

Mats Waltin. Foto: David Nilsson Hamne

Mats Waltin. Foto: David Nilsson Hamne

”Mats Waltin tar oss tillbaka”, sjöng vi oss hesa i ishall efter ishall.

I Hudiksvall, i Sollentuna, i Tierp, i Vimmerby, i Haninge.

Men framför allt i Sundsvall i kvalserien.

Det var där och då som vi förstod att vi kan greja det här. Att det går. Att vi håller. Leif Strömberg kallade SSK:s klapp-klapp-spel för ”turmål” efteråt men på reprisen, som i sig förtjänade tusen repriser, kunde man tydligt se att Mats Waltins fartyg trots allt hade kontroll på samtliga intilliggande isberg.

Det fanns bara en väg: Framåt. Uppåt.

Mats Waltin pratar med domaren, laget lyssnar noga. Foto: David Nilsson Hamne

Mats Waltin pratar med domaren, laget lyssnar noga. Foto: David Nilsson Hamne

Drygt ett år tidigare hade vi suttit i samma Sundsvall.

Vi hade precis åkt ur Hockeyallsvenskan.

Det där som inte skulle kunna ske hade precis skett.

Vi grät över misslyckandet. Vi grät på grund av känslan av hjälplöshet. Att vi inget kunde göra. Att ingen kunde göra något. Att spiralen bara fortsatte borra sig ner i våra hjärtan. Vi tröstade varandra, och vi tröstade oss själva. Vi grät tårar värda en butelj i Janne Karlssons bokhylla.

Den där kvällen blev på sätt och vis traumatisk.

Bara tanken på en spiral får det att krypa i kroppen på mig. Den där känslan av hopplöshet. Den där känslan av att det helt enkelt inte går. Det finns inget hopp. Det finns inget ljus i tunneln. Nej, inte ens tunneln står kvar. Känslan av att tunneln har rasat, blivit asfalterad och agerar E4:a åt våra motståndarlag.

Jag vill rikta ett evigt tack till Mats Waltin för säsongen 2015/2016.

Du var den där rösten vi behövde. Den där navigeringsnålen som vårt rangliga psyke behövde. En trygg hand i en otrygg situation. Egentligen borde du ha tackats av redan efter avancemanget. Jag tycker att du kändes klar då. Du kom, du ledde, du vann, du segrade.

Du gjorde det du skulle.

Jag kommer, helt ärligt, aldrig att glömma det.

Än i dag bär vi runt på den klassiska banderollen från den säsongen.

Så mycket betydde den.

Att klubben nu, efter sex omgångar, tvingas ge Mats Waltin sparken är inte Mats Waltins fel. Det är klubbens fel. Det är flera faktorer och komponenter, och säkert en hel del utnötta tapeter på gamla väggar, som tillsammans är ett bra mycket större problem än Mats Waltin. Och visst känns historien med Anton Holm extra onödig en dag som denna, då antagonisten fått lämna efter blott sex matcher.

Efter en på flera vis historiskt dålig säsong 2016/2017 fanns alla möjligheter att göra om och göra rätt. Det fanns ett facit. Det fanns spelare som vittnade om saker som inte fungerade. Det fanns en spelidé som inte höll för hockeyallsvenskan av i dag.

Det fanns svart på vitt då, men färgen hann knappt torka innan klubben valde att tuffa på.

Och i dag fick vi svart på vitt att det var helt fel väg att gå.

Nu behöver SSK en ung, hungrig tränare som förstår dagens hockey och spelare. Som vill uppåt. Som ser SSK som ett steg på vägen mot en högre nivå. Som har ambitioner, som har sina bästa år framför sig.

Precis som klubben ska ha.

Fortsätt läsa

Nyheter

Grossmann vill (nog) locka hem Wandell och Bergfors till SSK

Det vore häftigt att spela ihop med Wandell och Bergfors i SSK igen, säger Nicklas Grossmann. Och kanske, kanske supportrarna kan börja hoppas på en återförening om ett par år…

UppdragSport.se

Publicerat

, den

Niclas Bergfors, här i Nashville Predators.

Nicklas Grossmann (85:a), Niclas Bergfors och Tom Wandell (87:a) har tidigare spelat ihop i SSK och tycks vara goda vänner.

Bland annat redan i J18 2002/2003, då även Christofer Blid fanns i laget. Och 2004/2005 spelade Grossmann och Bergfors ihop med SSK i SHL, bland annat. Och sedan dess har alla tre spelat i NHL, även om Wandell och Bergfors har skrinnat runt i KHL på senare år.

Nu är dock Grossmann tillbaka i SSK, efter flera år i NHL, samt en vända hos Örebro i SHL.

Och i en lång intervju med LT får den nye SSK-kaptenen frågan: När vänder Wandell och Bergfors, som båda är födda och fostrade i Södertälje, hem för att göra honom sällskap?

– Haha, jag visste att den där frågan skulle komma. Nej, det får man fråga dem om. Men det vore häftigt med en reunion i SSK, men… jag känner ju båda ganska väl, men jag vet inte hur deras framtid ser ut. Det vore häftigt att kriga tillsammans med dem som vi gjorde i juniorerna en gång i tiden. Vi får se, man kanske kan locka hem dem, säger Grossmann till Länstidningen.

I den långa intervjun, som publiceras i nästa vecka, svarar Grossmann även på frågan var han ser sig själv om tre år. Som hockeyspelare i SSK, alltså.

– Jag hoppas på SHL, självklart. Vi har höga mål, det är dit vi vill.

Håll utkik på LT.se och Länstidningens papperstidning för att läsa intervjun, som ska vara ett slags hemma hos-reportage, i sin helhet när den publiceras.

Men redan nu finns ett litet smakprov där Grossmann svarar på fansens frågor.

Fortsätt läsa

Mest läst