Connect with us
Ulf Hammarlund.
Ulf Hammarlund.

Krönikor

Hammarlund: “När det går bra för SSK – då går det bra för Södertälje”

Ulf Hammarlund är ny krönikör på Uppdragsport.se. En krönikespalt som uteslutande kommer att handla om nostalgi och tillbakablickar på vårt kära SSK.

I april 1997 skrev jag min sista hockeykrönika i LT.

Efter 19 år och närmare tusen krönikor (de flesta handlade om SSK) slutade jag som sportchef och gick vidare till något annat som inte hade med sport att göra.

Min sista säsong med SSK blev jobbig. SSK kom näst sist i elitserien. Men avslutningen blev desto roligare. SSK vann kvalserien före Västerås. Sedan var det lätt att kliva av och lämna över stafettpinnen till någon annan.

Mina år på sporten på LT handlade mest om hockey. Jag följde laget i ur och skur från 1978, då jag började som sportreporter, för att sedan bli sportchef efter två år.

Jag har varit med om floppar och toppar. Jag har sett SSK vinna SM-guld. Jag var  Wien när tre SSK:are blev världsmästare.

Och framförallt minns jag min första bortamatch med laget som i går. SSK hade åkt ur elitserien för första gången någonsin, och var hänvisat till spel i division I östra.

I en av de första bortamatcherna spelade SSK borta mot Nynäshamn på uterink. För spelarna i SSK var spel utomhus något helt otänkbart. Och det hände två saker i samband med den matchen som jag aldrig glömmer:

1) Efter tio minuter i tredje perioden blåste domaren i pipan mitt under ett SSK-anfall. SSK förstod ingenting, innan de fick en förklaring: utomhusmatcherna blåstes av efter tio minuter då man bytte sida. Det skulle ju vara rättvist.

2) Spelarbussen åkte ifrån mig. På den tiden, och något år in på 80-talet var det vanligt att den lokala journalisten åkte med laget. Men Sonny Danielsson, legendarisk lagledare, glömde mig. Jag fick stå och vänta på sista pendeln och det tog mig några timmar att ta mig till Södertälje. Men det blev i varje fall ett minne, efter många svordomar och fördömanden över Sportklubben, som jag då tyckte inte var något lag att lita på. Hur det gick i matchen: minns inte riktigt. Men tror att SSK vann med tvåsiffrigt, 11-1 kanske.

Jag har följt SSK sedan augusti 1978. Jag bor numera på Gotland sedan fem år tillbaka, men följer SSK i ur och skur. Jag ser så många matcher jag kan på tv, och är förstås i Templet ibland, även om det blir alldeles för sällan.

Den här spalten kommer att handla om nostalgi, jag kommer bara att titta tillbaka i tiden. Skriva om ledare och spelare som betytt mycket för klubben. Jag kommer att vara lite historieberättare. Jag kommer ranka spelare och ledare som jag tycker har betytt mest för SSK.

SSK är lika viktigt för Södertälje som Scania och AstraZeneca. SSK står för något positivt. När det går bra för SSK. Då går det bra för Södertälje. Jag tror på SSK. Jag tror att framtiden finns runt hörnet, även om den här spalten kommer att handla om det som en gång varit.

Har ni frågor, ställ dem här, så svarar jag så gott jag kan. Är det något speciellt ni vill att jag ska skriva om. Berätta.

Vi hörs snart igen.

12 kommentarer

12 Comments

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mer på samma ämne Krönikor