Connect with us

Ibland är inte alltid det bästa gott nog för utomstående.

Det kan man konstatera efter att SSK åkt ner till erkänt hemmastarka Kallinge/Ronneby och återvänt med tre poäng på kontot.

För supportrarna på plats var det ren och skär magi att bevittna ett SSK som slet, vann puckar, förlorade pucken och vann tillbaka den igen, slog korrekta passningar och tacklades.

Och gjorde fyra mål.

När det stod 0-4 till SSK fick man nästan gnugga ögonen. Som SSK-supportrar är man inte direkt bortskämd med att se laget vinna på bortais. Eller ens vinna över huvud taget. Så har det varit i såväl SHL som Hockeyallsvenskan. Därför kändes oddset på 3,5 på hemmaseger som en gyllene chans att vinna lite extrapengar så här efter jul.

Att aldrig få njuta helt och hållet hör till vardagen som SSK-supporter och, så klart, tappade man sin 0-4-ledning till 4-3 mot slutet av den tredje och avgörande perioden. Den sedvanliga nerven infann sig.

Men vi vann.

Fan i mig vad vi vann.

– KRIF borta är ju ingen enkel uppgift. Har åtminstone tidigare inte varit det, sa en spelare, som har mött Kallinge/Ronneby flera gånger i år, till mig efteråt.

Efteråt sa Johan Skinnars, lite på skämt, att ”det var skönt att vi kunde skrälla” med anledning av alla eniga experter och hockeykännare som har matat massan med sanningen om att den södra serien är överlägsen. Vilket den säkert, på sätt och vis, är i slutänden. 

Skinnars kommentar resulterade i raljanta tweets från utomstående om att SSK minsann inte är några underdogs och att segern torde vara självklar. Att SSK snarare borde ha vunnit med större siffror.

Det bästa är inte gott nog, som sagt.

Någon menade vidare att SSK är sämre än mittenlagen i den södra serien.

Ytterligare en person skrev även, segern till trots, att det i slutänden är SSK som bör titta sig i spegeln och har saker att fundera på, och inte Kallinge/Ronneby vilka man precis besegrat.

Vi tar det en gång till:

Trots att SSK – från den svaga östra serien, och som först nu möter lite bättre motstånd och därmed befinner sig i en anpassningsfas – alltså tämligen övertygande besegrade Kallinge/Ronneby på bortaplan så är det SSK som har saker att fundera på framöver.

Då undrar jag: Vad har dessa personer för övertro på årets SSK?

Ja, jag undrar om dessa personer ens har sett SSK spela under säsongen.

Självklart inte.

I en tidigare artikel listade vi fem punkter som SSK måste förbättra för att ens ha en chans i Allettan. Det handlade om effektiviteten, där vi har behövt 40-50 skott per match under grundserien, vilket inte kommer att vara möjligt i Allettan – nej, vi sköt 26 mot Kallinge/Ronneby. Vi nämnde ojämnheten och det överdrivet flashiga spelet som helt klart behövde bli enklare och rakare. Det har dessutom talats om målgaranti på SSK i boxplay. Och så vår svaga defensiv där vi har bjudit på frilägen och 3-mot-1-lägen i parti och minut under hela hösten.

– SSK har inte fått en värdemätare än. Det är först när de möter de Södra lagen som vi vet var de står.

Så har det, med all rätt, låtit under hela hösten och vintern. Jag har själv tvivlat på det här laget. Men när vi väl går och vinner så vinner vi alltså inte tillräckligt. Jag drar inga slutsatser efter en match men vad blir nästa hake? Att SSK måste vinna tio raka för att bevisa något?

– Fy fan vad skönt! FY FAN VAD SKÖNT! skrek jag och en annan SSK-supporter till varandra efter matchen i Kallinge. Vi kramade om varandra och jag kunde känna hur mycket lättare hans själ och hjärta blivit den senaste veckan. År av ångest som äntligen får sippra ut om än tillfälligt.

Två matcher in i Allettan är jag, som supporter, inte expert, mer eller mindre lyrisk.

SSK har ryckt upp sig.

Det är ett annat go i laget nu.

Det är en tydlig förvandling.

Man känns betydligt tryggare.

Spelarna tacklas, sliter, är aggressiva, spelar enkelt men med finess, verkar orka mer, spelare som ett lag, och gör mål. Alexander Sahlin har tagit förstaspaden. Defensiven känns också tajtare och mer samspelt än tidigare. Men det finns fortfarande saker att förbättra, så klart, och två matcher är trots allt bara två matcher.

Men jämfört med hur det har sett ut under hösten så är det som natt och dag i mina skeptiska och sargade ögon.

Så jag undrar: Vad är det för dödsallvarliga brister som inte ens för en sekund överskuggas av en övertygande bortaseger i Sveriges kanske tuffaste fortsättningsserie, och som inget annat lag brottas med, men som SSK, som tippats som tre av de flesta, måste ”fundera på” framöver?

Och vad säger det om lagen som SSK möter, när de förlorar mot ett lag som bör se sig i spegeln efteråt?

SSK kanske inte är bättre än så här men jag tycker att vi funderar på nästa match i stället. Det får se ut hur fan det vill. Vi får gärna ha lite tur. Bara vi vinner.

Andreas är skribent på Uppdragsport.se. Arbetar till vardags som journalist. Har säsongskort på K, rad 12, plats 7.

Kommentera artikeln här

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer på samma ämne Andreas Häggström