Connect with us
Adam Hansen deppar efter att Västervik målat - igen. Foto: David Nilsson Hamne
Adam Hansen deppar efter att Västervik målat - igen. Foto: David Nilsson Hamne

Andreas Häggström

Krönika: Jag kan inte bestämma mig för om jag är trygg eller orolig för SSK

Uppdragsport.se:s Andreas Häggström kan inte bestämma sig för om han är orolig eller trygg inför playoffspelet och en eventuell kvalserie.

Allettan är över.

Och framför oss ligger ett hyfsat ovisst playoff-spel i matchserier om bäst av tre matcher, över tre rafflande rundor, där absolut allt kan hända. Nu är det vinna eller försvinna på riktigt. Nu finns det inga livlinor kvar och det finns inget som heter ”det är inte nu vi ska vara som bäst” eller ”det kommer längre fram”.

Nu måste maskinen trampa igång på riktigt för att sedan fungera prickfritt i en eventuell kvalserie.

Om vi nu har en maskin, men låt mig återkomma till det längre ner.

För vad lärde vi oss av allettan södra, egentligen?

Dels lärde vi oss att topplagen, lag ett, två och tre, i hockeyettan östra kan mäta sig med topplagen från den södra serien – men bakom topplagen är de östra mitten- och bottenlagen tämligen svaga. Vilket är negativt för SSK:s del. Man kommer inte tillräckligt förberedda till allettan.

Dels lärde vi oss att SSK har ett powerplayspel av ypperst klass.

Dels lärde vi oss att en frisk Alexander Sahlin är en målvakt som är tillräckligt bra för att ta SSK uppåt i seriesystemet.

Dels lärde vi oss att SSK hade högst scoring efficiency.

…och dels lärde vi oss att SSK är ett väldigt ojämnt lag.

Ena dagen kan man utmanövrera Huddinge utan problem, för att i nästa match falla handlöst och underpresterade å det grövsta.

Det grämer mig.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för hur jag ska se på vad som komma skall. Har vi ytterligare en växel? Är försvarspelet tillräckligt bra? Kommer boxplayspelet någonsin att bli bättre?

Har vi en ”maskin”?

Jag vet inte.

I ärlighetens namn känns det inte som att SSK har utvecklats som lag sedan första träningsmatchen. Vi har trampat på men inte mer. Det må låta som hårda ord men det är också helt uppriktiga ord.

SSK:s form skrämmer mig.

Nog för att Visby hade mer att spela för än SSK – men ändå inte, då vi faktiskt fortfarande kunde vinna serien – i avslutningsmatchen men det spel som SSK visade upp bådar inte gott. Lägg därtill genomklappningen mot Västervik. En genomklappning som fortfarande håller mig sömnlös.

Var är formen? Var är kontinuiteten? Var är ”maskinen”? Tryggheten? Var är grundspelet som per automatik ska slå en motståndare som Visby, oavsett status på matchen? Var är… Jonas Westerling?

Eller så kanske det är så enkelt: Motivation slår klass.

Jag har tidigare pratat om att ha mentala fördelar gentemot sina motståndare.

Som exempel nämnde jag sista hemmamatchen i grundserien mot Visby, där SSK förlorade på hemmaplan – vilket är oacceptabelt i sig – och på så vis 1) visade sig vara mänskliga, 2) visade motståndarna att man kan åka till Scaniarinken och vinna och 3) …ja, men gick inte in i allettan med full respekt och ett mentalt övertag gentemot en kommande motståndare.

…och sedan kom vi undan med blotta förskräckelsen mot bottenlaget Väsby i den sista matchen i grundserien.

Nej, jag vet inte var den här upplagan av SSK står riktigt.

Allt känns väldigt oklart.

En vinst på Gotland i sista matchen hade nog kunnat öka tryggheten.

Vi har en supervass offensiv när det väl klaffar, ett lysande målvaktsspel och Sveriges bästa powerplayprocent, men en tämligen svag defensiv – som dock har lyft sig gradvis, det ska erkännas, men det saknas fortfarande flera nivåer –  och ett boxplayspel som inte tar oss till hockeyallsvenskan, utan snarare kan förlora matcher åt oss.

SSK inleder playoffspelet mot Halmstad och där lär vi vinna i två raka matcher med start på bortaplan på torsdag.

Sedan?

Ingen vet.

Men det ska bli djävulskt spännande.

Andreas är skribent på Uppdragsport.se. Arbetar till vardags som journalist. Har säsongskort på K, rad 12, plats 7.

Kommentera artikeln här

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mer på samma ämne Andreas Häggström