Connect with us
Andreas Häggström är skribent på Uppdragsport.se.
Andreas Häggström är skribent på Uppdragsport.se.

Andreas Häggström

“Jag vill be samtliga SSK-supportrar om en tjänst”

Nu står vi där igen, kära SSK:are. Vid ännu en avsats. Men låt oss ta sats tillsammans.

“En matchen igenom hårt bevakad William Nylander tappar en puck, som snappas upp av pigge Jonas Engström och sedermera hamnar i mål via David Pastrnaks klubblad. 1-2, SSK. Poetisk rättvisa. Overkligt men ändå så självklart. Så vackert och välregisserat. Men… vad hände egentligen?”

Så inledde jag en euforisk matchkrönika efter att SSK åkt ner till Ängelholm och störtat skyhöga förhandsfavoriten Rögle i seriepremiären 2013.

Poängen var att jag inte kunde minnas målet efteråt eftersom att känslorna tog över och satte mig i något slags trans.

Den där förlösningen av känslor på ståplats i Ängelholm, dit vi färdades i en bil fullpackad av förväntningar, lever fortfarande kvar inom mig.

Jag minns den då och då. Den där resan, de där känslorna. En av få riktiga höjdpunkter på läktarplats under de säsonger som har passerat sedan SSK blev degraderade till hockeyallsvenskan säsongen 2011/2012.

Även vid den gångna säsongens början författade jag en krönika.

“Jag längtar så innerligt tills jag får bevittna frostskador i Gnesta ishall i augusti igen. Lämna solen utanför och kliva in i en bubbla av försäsongsdramatik och nyspolad is. Samla på sig träflisor i jeanstyget när man finner sin plats under taket. Bli hypnotiserad av den ringrostiga ismaskinen som stått i spiltan hela sommaren. Med precision prepareras den där känslan att den här säsongen, den här säsongen har vi vinden i ryggen”, skrev jag, bland annat, i juli 2014.

Krönikan handlade – ironiskt nog, med tanke på vad som komma skall – om min längtan efter att besöka de mindre ishallarna och följa SSK:s matcher under försäsongen.

Åtta månader senare sitter jag här.

Vid samma tangentbord.

Förhoppningarna om ett lyckligt slut ströps långsamt och plågsamt i höstas och somnade sedan in efter nyår.

Hösten och vintern har varit en smärtsam upplevelse som garanterat inte blivit testad på djur innan den delades ut till supportrarna i Södertälje.

Den där vinden som vi alla hoppades på bytte riktning och förde oss mot ett stup som få supportrar och ishockeyföreningar överlever.

Men en sak ska man veta: Vi SSK-supportrar är inte som andra supportrar. Och SSK är inte som andra ishockeyföreningar.

Vi har varit med förr. Vi har en historia. Och då menar jag inte våra 113 år som ishockeyförening, de sju SM-guld och 15 mästerskapsfinaler som vi har samlat på oss eller det faktum att Djurgården är den enda föreningen med fler säsonger i Sveriges högsta serie någonsin.

Nej, jag syftar på den kniv som sedan 1985 har spänt eggen mot våra halsar.

Alla dessa jävla kval och branta trappsteg.

Om åtta dagar inleder Södertälje Sportklubb sin kanske viktigaste period någonsin.

Så nära nattorientering i gyttja man kan komma men få supportrar har bättre mörkerseende än SSK:s.

Hallar likt den i Gnesta blir under ett par veckor en högst verklig spelplan där vi ska försöka segra och hålla oss kvar i hockeyallsvenskan.

För nu står vi där igen, kära SSK:are. Vid ännu en avsats. Vi har stått vid många avsatser under såväl 1990-talet som efter millenieskiftet.

Men låt oss ta sats tillsammans.

Glöm allt som har varit. Glöm felsatsningar, tveksamma värvningar, passiva styrelser, punkterade mobiliseringar, dålig scouting, slöa spelare, uteblivna hjärtan och omogna 24-åriga målvakter från Skåne med svag karaktär.

Glömt allt det där och fäst blicken på klubbmärket under ett par veckors tid.

För det är allt – absolut allt – som betyder något nu.

Det handlar om vår framtid.

IK Panterns trögskrinnande back Patrik Magnusson gick nyligen ut i Sportbladet och menade att såväl AIK som SSK kommer att få det tungt i den kommande kvalserien.

Det har 120 kilo tunge Magnusson i allra högsta grad rätt i.

Men vi SSK-supportrar, om några i Hockeysverige, är medvetna om detta.

Jag vill därför be samtliga SSK-supportrar om två tjänster:

Sjung så högt att Magnusson aldrig ens uppfattar frågan om han vill ha rostad lök på sin korv när han halkar in på Scaniarinkens is.

Och se till att infinna er på Hovet när SSK ska hjälpa till att spela ner AIK i divison 1 i kvalseriens första match den 12 mars.

Nu mobiliserar vi på riktigt.

Så här såg det ut när SSK gästade AIK i seriepremiären på Hovet i september 2014.

Så här såg det ut när SSK gästade AIK i seriepremiären på Hovet i september 2014.

Andreas är skribent på Uppdragsport.se. Arbetar till vardags som journalist. Har säsongskort på K, rad 12, plats 7.

6 kommentarer

6 Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer på samma ämne Andreas Häggström