Connect with us

Andreas Häggström

2 frågor efter att ha sett intervjun med SSK:s klubbdirektör

Uppdragsport.se:s Andres Häggström har ett par funderingar kring föreningens framtid efter att ha sett en färsk intervju med klubbdirektören Mats Pernhem.

Foto: David Nilsson Hamne.

Foto: David Nilsson Hamne.

SSK ligger pyrt till i Hockeyallsvenskan och mycket står på spel inför en eventuell kvalserie.

Klubbdirektör Mats Pernhem brukar ofta understryka hur mycket mer som omfattas av föreningen än just a-laget och så är det ju.

I en färsk videointervju på Pucksnack får också Pernhem förklara läget kring föreningens ungdoms- och juniorverksamhet, utöver frågor kring a-laget och den sportsliga situationen.

Det är alltid bra att ledare, ansvariga och bestämmande får ge sin bild, och all beröm till de ideella som tar sig tid och för att kolla läget för fansens skull. Men ibland uppstår följdfrågor. Följdfrågor som är av intresse för klubbens fortsätta överlevnad.

Där just den omtalade helheten, djupet, omfattas.

Intervjun med Mats Pernhem:

Här är två frågetecken som jag har efter att ha sett intervjun med Mats Pernhem, en man som jag har beundrat sedan han kom till Södertälje. Samt diskuterat de här bitarna med vänner och andra SSK-supportrar. Däremot kan ju likväl Mats Waltin svara på frågorna, så klart.

1) Den nuvarande juniorsatsningen.

Mats Pernhem gläds stort åt att J18-laget har tagit sig vidare från grundserien till J18-allsvenskan. Jag följer de här killarna relativt noga och gläds också. Det är väldigt bra och skönt, sett till hur inledningen på grundserien såg ut. Grabbarna tog sig samman rejält. Men samtidigt borde det vara en självklarhet för en förening av SSK:s storlek att ta sig vidare från grundserien i konkurrens med lag som Värmdö. Tyresö Hanviken, Arlanda Wings, Nacka, Täby och så vidare.

Vi pratar ändå om föreningar som inte har ett nationellt hockeygymnasium och snarare är plantskolor för större klubbar som exempelvis SSK och dess konkurrenter.

Men nog om det.

Mats Pernhem säger att J20 SuperElit-statusen är jätteviktig för SSK.

Och han har givetvis rätt.

Men det tycks bara gälla på papperet då återväxten är icke existerande och vägen till a-laget rekordlång, plus att J20 är tvungna att göra tvärtom än vad som är tänkt. Alltså, man förstärker J20-laget med spelare från a-laget i stället för tvärtom – och då har vi ändå landets äldsta SuperElit-lag i år också, precis som i fjol.

Fortsätter det här är vi inte rätt ute, rent strategiskt.

För ett par år sedan matchade SSK flest juniorer av alla lag i hockeyallsvenskan. Nu är det bara ett lag, Västervik, som matchar färre juniorer. Flera av de övriga lagen, som alltså matchar fler juniorer än SSK, har inte ens juniorlag i SuperElit som är den högsta juniorserien. Utan de matchar helt enkelt en del juniorer på lån från… precis, lag i SSK:s juniorserie.

Jag följer J20 så noga det går på avstånd, ser en hel del matcher och spelarna spelar, precis som i fjol, för att klara sig kvar i SuperElit mot två till fyra år yngre motståndare i många fall – trots att det utan tvekan finns enskilda, duktiga spelare som skulle kunna göra matcher i a-laget, eller lånas ut till andra seniorlag i division ett och på det viset få maximal utveckling.

Var i ligger moroten för J20-spelarna nu?

Att någon av dem får ett try out-kontrakt i sommar?

Och var i ligger moroten för kommande J20-spelare?

Konsekvensen av nuvarande strategi är att även spelarna i J18 blir äldre än sina konkurrenter och spelarna i U16 kommer senare upp till J18. Den ultimata konsekvensen är förstås att detta också påverkar ansökningarna till vårt hockeygymnasium. När spelare väljer hockeygymnasium är möjligheterna till framtida a-lagsspel en stor faktor, liksom att kunna spela J20 som underårig om man är tillräckligt bra.

Men gör det så mycket?

Ja, får man inte en bit av kakan med de största talangerna, eller åtminstone skiktet under, är det svårt att ekonomiskt motivera en superelitsatsning på sikt. Att SSK själva år efter år ska få fram världsklasstalanger från de egna ungdomslagen är inte troligt – och de senaste åren har dessutom ett par talanger från SSK U16 valt andra hockeygymnasium än Södertäljes.

En superelitsatsning bör ge talang och kompetens som är omöjligt för en allsvensk klubb att köpa själva. Vi pratar om att klubben kanske var femte år kan få fram en Linus Videll, Jhonas Enroth eller David Pastrnak och så vidare. En spelare som hinner leverera på hög nivå en eller två säsonger till en låg kostnad innan deras karriär går vidare i större ligor. Men för att den typen av supertalanger ska attraheras av SSK så måste det vara ”svängdörrar” mellan a-lag och juniorlag.

Att leverera en spelare till en fjärdekedja om året är inte tillräckligt bra avkastning för att motivera en superelitsatsning. För det är dyrt. Det kostar många miljoner.

Vidare säger Mats Pernhem att Erik Ullman är ett exempel på en spelare som har tagit sig upp till a-laget. Ullman är en bra spelare och en av mina och många andras favoriter. Men att han är bra visste vi redan och det är därför en sanning med rejäl modifikation. Ullman spelade redan i fjol i SHL och Hockeyallsvenskan och är knappast en finnig, pigg junis som har lyckats med det omöjliga och konkurrerat ut Petter Lindberg efter idogt kämpande. Han var givetvis tänkt för a-laget när han värvades till SSK för ett tag sedan. Och han kommer givetvis att spela i Hockeyallsvenskan nästa år oavsett om SSK spelar där eller inte.

SSK måste bestämma sig för vilken strategi som gäller för juniorhockeyn.

Superelit eller inte.

Om man ska fortsätta sin superelitsatsning måste man ge merparten av våra sistaårsjuniorer a-lagshockey sista året, i SSK eller i division 1.

Annars är det lönlöst.

2) Om att förstärka a-laget.

”Vår attraktionskraft just nu är inte så stor”, säger Mats Pernhem som svar till de som har efterfrågat spelare att fylla de hål som Mats Waltin inför säsongen inte lyckades fylla.

Och det förstår så klart vem som helst. Vem vill gå till ett lag som ligger sist, egentligen? Nu tror jag förvisso att läget i truppen och stämningen bland spelarna är natt och dag jämfört med 2014/2015 då vi åkte ur. Det finns en annan moral och vilja i det här laget, vilket så klart underlättar. Men frågan är om det hjälper när läget ser ut som det gör för utomstående.

Troligtvis inte, nej.

Attraktionskraften bör däremot ha varit högre i, låt säga, oktober eller november. Redan då fanns det all anledning att agera och den frågan fanns även då på bordet.

Det är alltså inget nytt.

Jag ser gärna två nyförvärv på backsidan, och eventuellt något framåt. Men jag förstår samtidigt att det är svårt att fånga pigga fiskar den här tiden på året. Och att det kan bli dyrt. Dyrt? Ja. Dyrt. Men det är nog betydligt dyrare att åka ur. Och utan en Sahlin som storspelar blir det tydligt var vi brister. Så, hur ofta hittar man bra spelare den här tiden på året? Våra konkurrenter har.

Har vi råd att inte testa?

Det finns beslut att ta, helt enkelt.

Mats Pernhem säger att han inte vill kalla majoriteten av nyförvärven för floppar och det förstår jag. Det skulle se märkligt ut om han gick ut och konstaterade det i intervjuer. Men om vi tittar på säsongens offensiva nyförvärv spelade en av dem i de tre första kedjorna förra matchen. En var i fjärdekedjan, men har tidigare varit satt åt sidan. En annan har fått sparken. En annan är sjuk, eller nåt, men vanligtvis mer eller mindre petad.

Det är givetvis anmärkningsvärt.

Mats Pernhem försäkrar i intervjun att det här inte är något som har ansträngt ekonomin nämnvärt.

Men det måste väl ändå vara ganska kostsamt – på flera vis – att fylla på laget med spelare som inte bidrar alternativt måste lämna. Lägg sedan till detaljen att dessa spelare, låt oss kalla dem bromsklossar, står i vägen för våra egna juniorer. Det blir alltså kostsamt ur såväl ett sportsligt som ekonomiskt framtidsperspektiv, två perspektiv som trots allt går hand i hand till slut…

Ett moment 22, som sagt.

Samt en faktor som Mats Pernhem inte tycks förstå.

Mats Pernhem lyfter fram publiktapp som en faktor till den dåliga ekonomin. Eller, för att citera: ”Vi har inte samma stöd som tidigare”. Men som i så många andra hockeystäder får man kämpa för att locka till sig publik utöver de så kallade ”kärntrupperna” som alltid går på matcherna. Kolla bara på Växjö nu.

Det ligger en utmaning i det. Det är den trista verkligheten. Och det bör rimligtvis finnas en riskfaktor med i bilden.

Nej, klubben har antagligen dåliga intäkter för att man snålade med spelartruppen, har värvat dåligt och därmed fick sportsligt svaga resultat, vilket resulterade i att den yttre publikmassan svek.

3) Övriga tankar.

Dumpade provspelaren Björn Jonasons Huddinge i kvalserien just nu. Vilken otrolig chans till revansch mot SSK för hans del senare i vår.

Poetiskt rättvisa ändå, på något vis.

Jag undrar hur Mats Waltin förbereder inför vad som komma skall. För kvalserien blir det nog. Det krävs för många trepoängare framöver för att det ens ska vara lite realistiskt sett till produktionen hittills och sett till hur de har fördelats. Det går inte att blunda för det, hur gärna jag än vill och försöker.

Nu fladdrar jag i väg i hypotetiska tankar gällande framtiden men risken att bli kvar ”där nere” länge är stor om vi åker ur, helt enkelt, tror jag.

Så, vi får inte åka ur. Det finns inte.

Hur håller vi oss kvar?

Jag önskar att jag hade den kunskapen.

Jag tror att årets SSK är bättre och är utrustade med en större moral än de hockeyallsvenska lag som åkte ur förra året. Sundsvall och Asplöven. Men vi vet hur svårt det är att möta hungriga lag underifrån. Förra kvalserien när vi åkte ur var mer eller mindre traumatisk.

Tårar, tomhet.

Att sitta uppe i Sundsvall och se laget åka ur elithockeyn är inget jag vill göra om.

Det var så tungt.

Det var en mardröm.

Så fixa det här nu medan jag försöker förbereda mig för vårkantens påfrestningar. Fixa det på bästa möjliga vis. Det blir ett perfekt avsked för Mats Waltin att klara kvar SSK i hockeyallsvenskan innan en ny, yngre tränarförmåga tar över.

Hur det går till får de som bestämmer komma fram till.

Men kanske att vi borde byta pinkoden till sportchefsmobilen om eventuella värvningar ska göras, åtminstone…

Kommentera

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer: Andreas Häggström